Svensk ordbok 2009, webbversion
1knack
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
knack·et●ljud från en knackning
Nolllite knack från motorn○ofta i ljudhärmande användningknack, knack, är det någon hemma?sedan ca 1755till knacka
2knack
substantiv ~en
knack·en●ett enkelt kortspel
spel.spela knacksedan 1833till knacka