Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
klistr·ar●ofta med partikel, t.ex.fast, igen, in, upp
fästa med klister
el. ngt annat klibbigt
hush.klistra upp affischerklistra igen ett kuvertklistra fast bokmärkenaklistra in urklippen i albumet○äv. (om föremål)fastna
hans våta byxor klistrade fast vid bänken○äv. bildligtbarnen satt som klistrade vid tv:n○spec.fånga (boll) i ett stadigt grepp
målvakten klistrade bollenklistra (fast/igen/upp) ngt, klistra in ngt (i ngt)sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. klistra; till klister
Subst.:vbid1-207964klistrande,
vbid2-207964klistring