Svensk ordbok 2009, webbversion

kliché [kli∫e´] substantiv ~n ~er kliché·er1kopia av bild som över­förts på tryckplatta bok.konstvet.JFRcohyponymraster den gula treskillingen kom till när dess kliché lades i fel tryck­plåtsedan 1867av fra. cliché med samma betydelse, till clicher ’trycka av’; av ty. Klitsch ’klibbig massa’; urspr. ljud­härmande 2ut­nött och banalt ut­tryck språkvet.klichéartadklichétänkandesportspråket vimlar av klichéerklichéer (om ngt/att+V/SATS)sedan 1885