Svensk ordbok 2009, webbversion

kla`rna verb ~de ~t klar·nar●ofta med partikelnupp, utan större betydelse­skillnad bli (delvis) moln­fri om himmel (el. väder­lek) komm.meteorol.himlen klarnadedet klarnade upp fram­på mid­dagen○äv. bildligt i ut­tryck för intellektuell klarhettankarna klarnadeefter NN:s grundliga redo­görelse klarnade bilden av händelse­förloppetföre­tagets planer på att ge sig in i it-branschen klarnade under höstenklarna (upp)sedan 1685Subst.:vbid1-207192klarnande