Svensk ordbok 2009, webbversion

klapp`ersten substantiv ~en ~ar klapper|­sten·en●vanligen koll. knytnävs­stor rund sten i större mängd, vid stränder geol.klapperstensgrusstrandens klapperstenarsedan 1509Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholmfornsv. klapursten; till äldre sv., sv. dial. klappur, urspr. trol. ’sten som rasslar’; till klappra