Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
klafs·ar●trampa tungt
i ngt vått el. klibbigt
vard.NollJFRcohyponymslafsa 2
barnen klafsade omkring i gyttjan○äv. ngt utvidgatregndropparna klafsade tungt mot rutanklafsa (ngnstans)sedan 1843jfr sv. dial. klafsa ’smälla’; av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-206895klafsande