Svensk ordbok 2009, webbversion

kitsch [kit´∫ljust sj-ljud] substantiv ~en ●enklare konst- eller bruks­föremål som inte till­talar en mer kräsen smak vanligen av ngt äldre typ konstvet.litt.vet.○ofta koll.det var mest kitsch på auktionen○äv. mer abstrakthans historiska romaner är bara kitschsedan 1951av ty. Kitsch med samma betydelse, till ty. dial. kitschen ’bestryka; smörja’