Svensk ordbok 2009, webbversion

ki`sa verb ~de ~t kis·ar●titta med halvt hop­knipna ögon för att ute­stänga starkt ljus el. skärpa blicken NollJFRcohyponymplira kisa mot solenkisa (med ngt) (mot ngn/ngt)sedan ca 1730jfr no. kise med samma betydelse; trol. besl. med frisiska kisen ’öppna sig; visa tänderna’ Subst.:vbid1-206609kisande