Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~er [-o´rer]
kiro·prakt·or·er●person som yrkesmässigt utövar kiropraktik
med.JFRcohyponymkotknackare
yrsel och smärtor i nacke, axel och rygg är två av de vanligaste åkommor som en kiropraktor behandlarsedan 1940av eng. chiropractor med samma betydelse