Svensk ordbok 2009, webbversion
[ki´bårdlångt å]
substantiv ~en el. ~et, plur. ~ar el. ~ äv. ~s
key|board·en, key|board·et●ett elektroniskt klaviaturinstrument med automatik
dvs. med fasta (inte utbytbara) ljud och ackompanjemang; anv. i poporkestrar
musikspela keyboard○ibl. äv. allmännaretyp av elektromekaniskt eller elektroniskt klaverinstrument
om synthesizer, elorgel m.m.
sedan 1978av eng. keyboard med samma betydelse, till key ’tangent’ och board ’bräde; bord’