Svensk ordbok 2009, webbversion
[-å`f-]
substantiv ~n ~er
kata·strof|teori·er1vanligen best. f. sing.
teori som går ut på att varje geologiskt system haft sin särskilda växt- och djurvärld som gått under i stora katastrofer
numera övergiven
geol.sedan 19242ofta best. f. sing.
teori om att utvecklingen i det kapitalistiska samhället måste sluta i en katastrof
som sedan följs av införandet av socialismen; enl. Marx
pol.sedan 1902