Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kass·ett·en1liten platt plastbehållare för ljudband, film e.d.
avsedd att enkelt kunna stoppas in i apparat
radiotekn.kassettdäckvideokassettkonserten finns tillgänglig på kassett(på) kassettsedan 1960-taletav fra. cassette ’litet skrin; kassett’; av ita. cassetta, diminutiv av cassa ’kista; låda’; jfr kassa
2liten, löstagbar och sluten behållare
af.stålkassettsedan 18733fyrkantigt fält som bildar fördjupning i tak
vanligen ett av flera
arkit.; histor.arkit.kassettaksedan 1778