Svensk ordbok 2009, webbversion
kasematt
´
substantiv
~en ~er
kasematt·en
●
större skyddsrum i äldre befästningsverk
histor.
mil.
sedan ca 1640
av ita.
casamatta
med samma betydelse; ev. av grek.
khas
´
mata
, plur. av
khas
´
ma
’klyfta’