Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
karyat·id·en●skulpterad kvinnogestalt som bär upp en del av en byggnad
och alltså fungerar som en pelare
mest histor.arkit.konstvet.JFRcohyponymatlant
sedan 1797av grek. karyat´ides, plur., ’karyatider’, till karyat´is ’kvinna från Karyai’