Svensk ordbok 2009, webbversion
[-åt´]
substantiv ~en ~er
karott·en1skålformigt fat för uppläggning av mat
ofta med lock
kokk.potatiskarottsedan 1791svenskt ord av ovisst urspr.; ev. till kar el. till karott 2 i en äldre bet. ’fat för morötter’
2liten, trubbig morot
kokk.sedan 1931av fra. carotte, lat. caro´ta, grek. karoton´ ’morot’