Svensk ordbok 2009, webbversion

karott [-åt´] substantiv ~en ~er karott·en1skål­formigt fat för upp­läggning av mat ofta med lock kokk.potatiskarottsedan 1791svenskt ord av o­visst urspr.; ev. till kar el. till karott 2 i en äldre bet. ’fat för mo­rötter’ 2liten, trubbig mo­rot kokk.sedan 1931av fra. carotte, lat. caro´ta, grek. karoton´ ’mo­rot’