Svensk ordbok 2009, webbversion
kare
´
lska
substantiv
~n karelskor
karel·skan
1
kvinna från Karelen
land.
yrk.
sedan 1807
2
knappast plur.
det viktigaste språket i Karelen
nära besläktat med finska
språkvet.
(på) karelska
sedan 1880