Svensk ordbok 2009, webbversion

karbi´d substantiv ~en karb·id·en●kemisk förening av kol och ngn metall eller kisel eller bor vanligen med stor hårdhet och hög smält­punkt ämne.kalciumkarbidkiselkarbidvolframkarbidsedan 1897bildn. till lat. car´bo ’kol’ och -id, ändelse som betecknar kemisk förening