Svensk ordbok 2009, webbversion
kan`thugga
verb kanthögg kanthuggit kanthuggen kanthuggna, pres. kanthugger
kant|hugg·er●hugga (trävirke eller sten) rätvinkligt
skogsbr.kanthuggen granitkanthugga ngtsedan 1749Subst.:vbid1-203161kanthuggande,
vbid2-203161kanthuggning