Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
kalv·ar1(börja) föda kalv
geol.zool.kvigan kalvade för tidigt○äv. bildligtavsöndra isblock eller isberg
de fick se glaciären kalvakalvasedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. kalva
2kräkas
vard.fysiol.kalva (ngt)sedan 1749Subst.:vbid1-202089kalvande,
vbid2-202089kalvning