Svensk ordbok 2009, webbversion
kalu´v
substantiv ~en
kaluv·en●i ett fåtal uttryck
huvudhår
åld.kläd.JFRcohyponymkalufs
på nykter kaluvi nyktert tillstånd
han kan inte alltid ha varit på nykter kaluv när han skrev sina ledarartiklar
sedan ca 1755se kalufs