Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
kalm·us·en●en hög ört med små gröna blommor i en snett uppåtriktad kolv
skyddade av ett grönt, svärdslikt hölsterblad; av kallafamiljen; förekommande på grunt vatten i sjöar och åar
bot.kalmusoljakalmusrot○äv. om roten, som har haft viss medicinsk användningsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. kalmus; till grek. kal´amos ’rör; halmstrå’; besl. med halm; jfr skalmeja