Svensk ordbok 2009, webbversion

kalme´ra verb ~de ~t kalm·er·ar●göra lugn till sinnet mindre brukl.psykol.kalmera ngnsedan 1784av fra. calmer med samma betydelse; urspr. till grek. kau´ma ’hetta’ (då man bör ta det lugnt) Subst.:vbid1-202011kalmerande, vbid2-202011kalmering