Svensk ordbok 2009, webbversion
kalme´ra
verb ~de ~t
kalm·er·ar●göra lugn
till sinnet
mindre brukl.psykol.kalmera ngnsedan 1784av fra. calmer med samma betydelse; urspr. till grek. kau´ma ’hetta’ (då man bör ta det lugnt)
Subst.:vbid1-202011kalmerande,
vbid2-202011kalmering