Svensk ordbok 2009, webbversion

1kakumina´l adjektiv ~t kakum·in·al●som ut­talas med tung­spetsen mot gommens högsta punkt om vissa konsonanter admin.det kakuminala l-ljudet brukar kallas tjockt lsedan 1879bildn. till lat. cacu´men ’spets, topp; gomtak(et)’
2kakumina´l substantiv ~en ~er kakum·in·al·en●konsonant­ljud som ut­talas med tung­spetsen mot gommens högsta punkt språkvet.kakuminaler före­kommer i många svenska dialektersedan 1879