Svensk ordbok 2009, webbversion
ka
`
kelugnsmakare
substantiv
~n
äv. vard.
kakelugnsmakarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
kakelugnsmakarna
kakel·ugns|mak·ar·en
●
person som (yrkesmässigt) tillverkar kakelugnar
heminr.
yrk.
JFR
cohyponym
kakelugnssättare
sedan 1579
jfr
skomakare