Svensk ordbok 2009, webbversion

kaja´k substantiv ~en ~er kajak·en●liten däckad kanot för bruk till havs, för sport och tävling e.d.; urspr. grön­ländsk sjö.JFRcohyponymkanadensare 2 tvåmanskajaksedan 1787av inuit (eskimåiska) qayaq med samma betydelse