Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n kajor
kaj·an●en mindre, svart kråkfågel med grå nacke
förekommande flockvis, ofta i tätorter
zool.kajan bygger gärna bo i skorstenari oktoberskymningen kretsade hundratals kajor kring domkyrkans tornspirorkajornas sorl i almkronornafull som en kajasefull 3
sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. kaia; nordiskt ljudhärmande ord