Svensk ordbok 2009, webbversion
kackalo
`
rum
substantiv
~et
kackalor·um·et
●
bråk och oväsen
som låter som ett gräl e.d.
vard.
komm.
det blev ett våldsamt kackalorum när alla skulle leka följa John
sedan 1843
skämtsam latiniserande bildn. till
kackla