Svensk ordbok 2009, webbversion

jä`rnålder substantiv ~n järn|­åldern●vanligen best. f. en för­historisk tids­epok när järn dominerade som material till vapen och verk­tyg i Skandinavien ca 500 f.Kr. – 1000 e.Kr.; den sista av de för­historiska epokerna arkeol.tid.JFRcohyponymbronsåldercohyponymstenålder järnåldersfyndjärnåldersgrav(på/under) järnåldernsedan ca 1830efter da. jærnalder med samma betydelse