Svensk ordbok 2009, webbversion

jä`gmästare substantiv ~n äv. vard. jägmästarn, plur. ~, best. plur. jägmästarna jäg|­mäst·ar·en●(titel för) person som av­lagt skogs­vetenskaplig grund­examen jakt.yrk.civiljägmästare○äv.(titel för) tjänste­man med upp­gift att förvalta större skogs­område sedan 1687efter ty. Jägermeister med samma betydelse; bildn. till jägare