Svensk ordbok 2009, webbversion

ju`ldag substantiv ~en ~ar jul|­dag·en●vanligen best. f. sing. dagen efter jul­afton från kyrklig (och i vissa länder äv. profan) syn­punkt julens viktigaste dag relig.tid.juldagsklockorjuldagsmorgonhela familjen gick till jul­ottan på juldagenpresenterna låg i Johns och Marys strumpor på juldagens morgon○äv.dag under jul­helgen hon är ledig under juldagarna(på/under) juldagensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. iula dagher