Svensk ordbok 2009, webbversion

ju`bel- förled ●som ut­gör ett glädje­fyllt jubileum särsk. i religiösa och akademiska samman­hang; vanligen firat efter 25, 50 el. 100 år Nollsesejubel jubeldoktorjubelfestjubelhymnjubelpromotionjubelår○äv. (negativt) förstärkandefull­ständig vard.jubelidiotjubelåsnasedan 1615ur medeltidslat. (ann´us) jubilæ´us ’jubel­år’; urspr. till hebr. yōbēl ’basun’, men associerat med lat. jubila´re ’jubla’; jfr jubel