Svensk ordbok 2009, webbversion
jo
`
rdabalk
substantiv
~en ~ar
jorda|balk·en
●
vanligen best. f. sing.
lag som reglerar innehav av fast egendom
jur.
JFR
hyperonym
balk 3
sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
fornsv.
iorþabalker