Svensk ordbok 2009, webbversion
[jål`-]
verb ~de ~t
jollr·ar●frambringa meningslösa, språkliknande ljudkombinationer
om spädbarn innan de börjar tala i eg. mening
komm.babyn låg och jollrade för sig själv på kvällen○äv.prata på småbarnsaktigt sätt
modern och barnet jollrade med varandrajollra (med ngn)sedan 1667jfr sv. dial. jolla, äldre sv. jorla med samma betydelse; ljudhärmande
Subst.:vbid1-198656jollrande;
joller