Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
jansen·ism·en●en riktning inom katolska kyrkan som starkt betonade personlig religiös fullkomning
spec. i Frankrike på 1600- och 1700-talen
relig.Racines författarskap anses delvis vara präglat av jansenismensedan 1795till efternamnet på den nederländske teologen C. Jansenius (1585–1638)