Svensk ordbok 2009, webbversion
jamb
substantiv
~en ~er
[jam
´
b-]
jamb·en
●
versfot med en obetonad stavelse följd av en betonad
litt.vet.
JFR
cohyponym
troké
ordet ”troké” är i sig självt en jamb
sedan 1795
av grek.
i
´
ambos
med samma betydelse