Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
jakobs|brott·ning·en●Jakobs brottning med Gud
enl. Gamla Testamentet
psykol.○nästan alltid bildligtpåfrestande (inre) kamp
t.ex. för att komma fram till klarhet el. personlig övertygelse
ngt högt.hans jakobsbrottning med det sufiska tankegodsetjakobsbrottning (med ngn)sedan 1899