Svensk ordbok 2009, webbversion

ja`kobsbrottning substantiv ~en ~ar jakobs|­brott·ning·en●Jakobs brottning med Gud enl. Gamla Testamentet psykol.○nästan all­tid bildligtpå­frestande (inre) kamp t.ex. för att komma fram till klarhet el. personlig över­tygelse ngt högt.hans jakobsbrottning med det sufiska tanke­godsetjakobsbrottning (med ngn)sedan 1899