Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. jagarn, plur. ~, best. plur. jagarna
jag·ar·en1typ av snabbt, medelstort örlogsfartyg
för skiftande, särsk. offensiva, uppgifter
mil.sjö.JFRhyperonymkrigsfartyg
jagardivisionkustjagaretorpedjagareen eskader om två slagskepp, fyra lätta kryssare och tio jagaretorpedbåtsattacken avvärjdes av jagarna○äv. allmännare om snabbt, mindre fartygi sammansättn.
tulljagaresedan 19022stagsegel längst förut
på segelfartyg
sjö.jagarbomsedan 1803