Svensk ordbok 2009, webbversion

isomorfi´ substantiv ~n iso·morfin●systematisk likhet i form eller struktur i de väsentliga av­seendena, trots o­likhet i material e.d. bot.geogr.kem.isomorfi före­ligger mellan ett landskap och en karta över det○spec. om förhållandet mellan kemiskt analoga föreningar som har lika kristall­form○spec. äv. om likhet i upp­byggnad mellan växter av o­lika arterisomorfi (mellan ngra), isomorfi (med ngt)sedan 1840