Svensk ordbok 2009, webbversion
irr
`
gång
substantiv
~en ~ar
irr|gång·en
●
vanligen plur.
slingrande gång där man lätt förlorar orienteringen
trafik.
SYN.
synonym
labyrint
○
särsk. bildligt om svåröverskådliga företeelser
lagens irrgångar
sedan 1751