Svensk ordbok 2009, webbversion

irrea´l adjektiv ~t ir·re·al●som inte är verklig eller faktisk fil. m.m.admin.fil.språkvet.○spec. vid villkors­bisatserdet irreala fallet kan exemplifieras av satsen ”om han hade kommit i tid, hade hon kunnat räddas”sedan 1881bildn. till lat. in´- ’o-, ej’ och rea´lis, se reell