Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|vänt·ar●äv. lös förb., sevänta in
vänta på
ngn händelse e.d. som förutses
tid.invänta besked○ofta med innebörden att ingenting görs före denna händelseavvakta
det var inget annat att göra än att invänta gryningen○spec. äv.låta komma i kapp
stanna och invänta de efterkommandefärjan inväntar tågetinvänta ngn/ngtsedan ca 1800Subst.:vbid1-891987inväntande,
vbid2-891987inväntning;
vbid3-891987inväntan