Svensk ordbok 2009, webbversion

invi´t substantiv ~en ~er in·vit·en●an­tytt erbjudande eller för­slag särsk. om sam­arbete el. vänskaplig relation komm.psykol.spel.fredsinvitmot­partens invit till förhandlingar○spec. i erotiska samman­hango­höljda invitersexuella inviter○spec. äv. om viss signal vid bud­givning i kort­spel, särsk. bridgepartnerns invit till slamen invit (till ngt/att+V), en invit (till ngn) (att+V)sedan 1783av fra. invite med samma betydelse; till invitera