Svensk ordbok 2009, webbversion

invente´ra verb ~de ~t in·vent·er·ar●gå i­genom och upp­rätta förteckning över ngn grupp före­mål af.man håller på att inventera museets samlingar○äv. med avs. på lokal med ngn samling före­målinventera kyrkaninventera lagret○äv. försvagatunder­söka han måste inventera sina till­gångar för att se om han har rådinventera ngtsedan 1540se inventarium Subst.:vbid1-196683inventerande, vbid2-196683inventering