Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|veck·lar●äv. lös förb., jfrveckla in
komma (ngn) att bli indragen
vanligen i komplikationer el. obehagligheter
komm.han blev invecklad i en tvist○ofta refl.trassla in sig
han invecklade sig i motsägelserinveckla ngn i ngtsedan 1614Subst.:vbid1-196652invecklande,
vbid2-196652inveckling