Svensk ordbok 2009, webbversion

in`veckla verb ~de ~t in|­veck·lar●äv. lös förb., jfrveckla in komma (ngn) att bli in­dragen vanligen i komplikationer el. o­behagligheter komm.han blev invecklad i en tvist○ofta refl.trassla in sig han invecklade sig i mot­sägelserinveckla ngn i ngtsedan 1614Subst.:vbid1-196652invecklande, vbid2-196652inveckling