Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
in|trång·et●det att olovligt tränga in
på ngn annans område (konkret el. abstrakt)
komm.olaga intrångkvällstidningarnas intrång i hans privatliv○äv.otillbörlig inskränkning
intrång i yttrandefrihetenintrång (i/på ngt)sedan 1521efter lågty. indrank med samma betydelse; till tränga