Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|tolk·ar●ofta lös förb., setolka in
uppfatta en innebörd (i ngt) som inte direkt framgår
av yttrande e.d.
komm.hon intolkade kritik i hans återhållsamma berömintolka ngt (i ngt/SATS)sedan ca 1820Subst.:vbid1-196300intolkande,
vbid2-196300intolkning