Svensk ordbok 2009, webbversion

intesta`tarv substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en in·test·at|­arv·et●arv som grundas på den legala arvs­ordningen och inte på testamentariskt förordnande jur.sedan 1883till lat. intesta´tus ’som inte har gjort testamente’; jfr testamente