Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
in·tend·ent·ur·en●en (militär) intendents verksamhetsområde
omfattande anskaffning, vård och tillhandahållande av livsmedel, drivmedel, bränsle o.d.
samh.○äv. om motsvarande lokal el. förrådgå till intendenturen och hämta sänglinne○äv. allmännareuniversitetets intendentursedan 1868