Svensk ordbok 2009, webbversion
[-gen`s-]
substantiv ~en ~er
intel·lig·ens|kvot·enIQ●(mått på) grad av tanke- och analysförmåga
hos person
psykol.○i fackmässiga sammanhang mer exaktkvoten mellan intelligensålder och levnadsålder, multiplicerad med 100
den genomsnittliga intelligenskvoten är 100en överbegåvad elev med en intelligenskvot på 150sedan 1930se IQ