Svensk ordbok 2009, webbversion

intelligenskvot [-gen`s-] substantiv ~en ~er intel·lig·ens|­kvot·enIQ●(mått på) grad av tanke- och analys­förmåga hos person psykol.○i fackmässiga samman­hang mer exaktkvoten mellan intelligens­ålder och levnads­ålder, multiplicerad med 100 den genom­snittliga intelligenskvoten är 100en över­begåvad elev med en intelligenskvot på 150sedan 1930se IQ