Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
in|ställ·els·en1avslutning i förtid av viss verksamhet
som planerats fortsätta
af.arb.JFRcohyponyminställa 1
arbetsinställelsebetalningsinställelse○ngn gång äv.stoppande av förverkligande
inställelse av sammanträdetinställelse (av ngt)sedan 18472det att inställa sig
vanligen på anmodan från myndighet el. överordnad
samh.inställelsedaginställelseorderinställelse till militärtjänstinställelse (av ngn) (till ngt)sedan 1791